Vår historia

Det tilltagande intresset för ergonomi i de nordiska länderna tillvaratogs i och med grundandet av Nordiska Ergonomisällskapet (NES) 1969. Till en början var medlemskapet i NES individuellt men successivt bildades olika sektioner i de nordiska länderna. Allteftersom ergonomiintresset växte insåg man behovet av nationella fristående föreningar. På initiativ av Nils ”Ocka” Petterson och Göran Olsson bildades Ergonomisällskapet Sverige (ESS) 1982. Göran Olsson blev senare chefredaktör för tidskriften Nordisk Ergonomi och även ordförande för NES.

Aktiviteterna inom ESS var till en början starkt kopplade till den allmänna svenska uppfattningen om vad ergonomi var nämligen belastningsergonomi och då mest i yrkeslivet. Successivt har dock intresseområdena breddats. Det allmänna införandet av datorbildskärmar under 90-talet gjorde att synergonomi blev ett viktigt område. Begreppen usability (=användbarhet) och MTO (Människa Teknik Organisation) har också blivit grundläggande begrepp.

När IEA (International Ergonomics Association) fastlade en engelsk definition av ergonomi skapade ESS en svensk översättning: Ergonomi är ett tvärvetenskapligt forsknings- och tillämpningsområde som i ett helhetsperspektiv behandlar samspelet människa-teknik-organisation i syfte att optimera hälsa och välbefinnande samt prestanda vid utformning av produkter och arbetssystem.

Begreppet Human factors är i många andra länder liktydigt med Ergonomi. För att anpassa sig till detta omskapades ESS till EHSS (Ergonomi och Human Factors Sällskapet Sverige) år 2011.