Om ergonomi

EHSS tillämpar den av International Ergonomics Association (IEA) fastlagda definitionen av ergonomi. EHSS har tolkat denna till svenska så här: 

”Ergonomi är ett tvärvetenskapligt forsknings- och tillämpningsområde som i ett helhetsperspektiv behandlar samspelet människa-teknik-organisation i syfte att optimera hälsa och välbefinnande samt prestanda vid utformning av produkter och arbetssystem.” 

Begreppet ergonomi används i många sammanhang,  inte minst i annonser för bilar, kök, datorer och många andra vardagliga saker i vår omgivning. Men att enbart se ergonomi som ett sätt att formge saker för bekvämare användning är att lite missa huvudbetydelsen – begreppet rymmer så mycket mer än det. 

Ergonomi handlar om att “anpassa”; anpassning mellan människor, saker de gör, föremål de använder och den omgivning de arbetar, reser och leker i. Om god anpassning har uppnåtts så minskar belastningen på människorna. De känner sig mer till freds, de kan utföra saker snabbare och enklare och de begår färre misstag. 

När vi talar om “anpassning” så menar vi inte enbart fysisk anpassning, utan inkluderar även psykologiska och andra aspekter. Det är därför som ergonomi ofta kallas “Human Factors” (mänskliga faktorer). 

Målsättningen för ergonomin är att utforma arbeten som är anpassade för människor. Det innebär att man måste ta hänsyn till skillnader som storlek, styrka och förmåga att hantera information, för ett brett spektrum av användare. Därefter utformas arbetsuppgifter, arbetsplats och verktyg utifrån dessa skillnader. Fördelarna med en god ergonomi är ökad effektivitet, kvalitet och arbetstillfredsställelse.  En undermålig ergonomi ökar belastningen på människan vilket kan leda till skador, kvalitetsbrister och produktionsbortfall.   

Ergonomer använder information om människor, t ex deras fysiska och kognitiva förutsättningar och begränsningar, inklusive deras storlek (längd, vikt etc), deras förmåga att hantera information och fatta beslut, deras förmåga att se och höra och deras förmåga att arbeta i extrema temperaturer. En ergonom studerar på vilka sätt som dessa faktorer varierar i en grupp människor och drar slutsatser om spännvidden av den mänskliga förmågan.

Ergonomen, som ofta arbetar tillsammans med formgivare och ingenjörer, använder denna information för att säkerställa att system, produkter, platser och processer blir möjliga att använda bekvämt, effektivt och säkert. Genom analyser av användarkrav och användarprov skapas, testas och förfinas de första koncepten och utformningarna. Slutprodukten uppfyller användarens behov, inte som någon programmerare, formgivare eller någon annan har tänkt, utan som de faktiskt är. En ergonom kan också utvärdera befintliga produkter och tjänster, visa var de brister i anpassning till användare (i alla aspekter av ordet) och föreslå hur anpassningen kan förbättras.

Det är inte längre tillräckligt att förlita sig på den gradvisa utvecklingen av produkter, processer och tjänster. Storlek, komplexitet, kostnader och konkurrens kräver alla att det, så långt som det är möjligt, finns en omedelbar anpassning mellan intressenter (alla inblandade personer) och nya processer, produkter eller tjänster.

Möjligheten att massproducera och brett marknadsföra skapar krav på att beakta en ständigt växande skara möjliga användare. Ergonomi har en roll i denna nya värld och är en disciplin som har skapats ur behovet av att säkerställa att nya teknologier är användbara för de människor som de är avsedda för.